Bye bye facebook
Idag vaknade jag halv 7. Tittade på klockan och försökte somna om vilket såklart var omöjligt eftersom jag var tvungen att gå på toa. Gick på toa. Kunde inte sova mer. Så automatiskt, utan att ens tänka efter, gick jag in på facebook. Varför? Har ingen som helst aning. Läste igenom folk statusuppdateringar (och förlåt om det är några kompisar som läser detta och känner att jag trampar er på tårna) men det var så sjukt ointressant! Slogs också av hur man, helt utan censur delar med sig av ytterst personlig information, till ALLA vänner på facebook. Folk har väl i genomsnitt några hundra vänner - inte kan det väl vara nödvändigt att dela med alla dessa att t.ex. en familjemedlem gått bort. Jag skulle personligen vända mig till mina absolut närmsta för få det stöd och support jag hade behövt för att gå vidare.
Hur man väljer att dela och vad man väljer att dela är givetvis upp till var och en. Men idag var droppen för mig. Jag blev trött. Jag var utan sociala medier i två veckor i Sydafrika och kände mig fri. Jag tar därför en paus nu på obestämd tid. Har kvar messengerappen på mobilen så ni kan fortfarande skriva privata meddelanden till mig på facebook och jag kommer svara. Jag kanske ångrar mig om ett tag. Vi får väl se :P En sak är i alla fall säkert. Om jag någon gång förlovar mig, gifter mig eller får barn kommer ni inte få en update 5 min efter. Jag kommer njuta av stunden till fullo, utan min mobil. Däremot kanske du får ett telefonsamtal eller jag kanske berättar över en fika så att vi kan dela ett stort ögonblick tillsammans! För hur kan man ens jämföra att få skratta eller gråta ihop med en vän, med några 100 likes på facebook?